Madde.

Torsdag.

Tåget stannar i Lund.

15.31

Dörrarna öppnas.

Precis rakt framför mig sitter en kille på en bänk.

Den killen är inte vem som helst.

Det är Felix.

Min kille - som sitter precis där.

Visst, ni kan få säga att det var slumpen men jag tror att det var ödet.

Det var liksom menat.

Det blev kram- och pusskalas direkt och vi tittade på varandra som två nyförälskade fånar.

Ni vet när man inte kan sluta le?

Helgen var helt underbart.

Han visade mig Lund, campus och vi smet även in i en stor föreläsningssal.

Vi fikade med Love och åh vad härligt det var att träffa honom.

Jag kände direkt att Lund är en stad jag vill plugga i.

Men undrar om jag kommer in alltså..

På fredagen fick jag underhålla mig själv lite när filuren var i skolan.

Eller eftersom vi har ganska olika dygnsrytm så sov jag flera timmar efter att han hade börjat skolan.

Men jag fixade en arbetsintervju, hängde i Lund och drack kaffe och läste en bok på ett mysigt café.

Sen mötte jag upp Fx och vi hyrde en bil.

Nej men på lördagen åt vi en mysig frukost i sängen och åkte sen till Malmö där vi hängde hela dagen.

Jag köpte mina efterlängtade och omtalade skor.

Sen på söndagen fikade vi inne i Lund innan det var dags för mig att bege mig hemåt.

Det var så underbart.

Att liksom få se och prata med den man håller kär.

Bara så där.

Någon som vill hålla ens hand.

Någons skuldra att pussa godnatt på.

Någon som väcker en med en stor och trött kram.

Åh jag vill ha det så där hela tiden.

Älskling kom hit!

Nog om det och åter till arbetsintervjun.

Stadsteatern.

Tjänst: publikvärd.

Jag tänkte alltså sno Mollys före detta jobb.

Intervjun var idag och det gick jättebra!

Tjejen jag träffade var hur trevlig som helst och verkade gilla mig direkt (trots att jag var nervös).

Så nästa tisdag ska jag provjobba som publikvärd, dvs riva biljetter.

Viktor Rydberg Education har också hört av sig (Mickan!!).

Dom undrade om jag fortfarande var intresserad och eftersom jag då hade bestämt intervju med teatern tvekade jag lite men bad dom ringa upp om en vecka.

Hoppas dom ringer för det verkar roligt att vara vikarie.

Men i så fall (om allt går bra) skulle jag ha tre jobb.

Om jag jämför med i våras så är det ju ingenting mot att gå i skolan mån-fre plus ica, träna, plugga, skivor, pojkvän, vänner.

Om jag någon gång ska ha tre jobb samtidigt är det ju nu.

Men vi får helt enkelt se hur det går.

Nu borde jag egentligen läsa på inför min kurs som startar imorgon.

Boken jag läser nu Seksualitet i skolen är alltså norsk.

Jag citerar: "Både kvinner og menn signaliserer kontinuerlig hvem de önskar seksuell kontakt med."

Måste jag berätta att det är rätt svårt att läsa på norska?

Det gör mig inte direkt mer sugen på kursen.

Men jag ska ge den en chans och se hur det känns imorgon men som det känns nu verkar den rätt värdelös.

Här är då min kurslitteratur som jag nu kanske ska återvända till.

Men ju mer jag läser desto mer vill jag ha pluggpaus tills hösten 2011.

Och nu ett personligt meddelande: Sara, jag och hanna vill hälsa på dig!

Den där dagen jag skrev om sist, när jag skulle fixa kursböcker så blev det ett par gummistövlar.

Från Tretorn.

Men jag fixade faktiskt några böcker.

Två av åtta på listan.

Nästa onsdag börjar kursen.

Det känns spännande.

Hoppas det blir intressant.

Normkritisk pedagogik.

Gårdagen började med att jag var sjuk och tyckte synd om mig själv och umgicks med Lost säsong tre.

Sen blev jag rastlös och tränade lite trots förkylningen.

Jag pumpade partylåtar och körde typ ett corepass på egen hand.

Senare hoppade jag i gummistövlarna och drog till Ica.

Jag jobbade med Otto och Marie - två riktigt sköna människor.

Vi hängde på facebook, skrattade vid kartongpressen, spelade sms-roulett.

Helt enkelt så gjorde vi allt förutom att jobba.

Vi bestämde oss för att "ta en öl" efter jobbet som vi så många gånger har pratat om.

Men denna gång bangade jag inte.

Varför skulle jag?

Jag har ingen skola, inga viktiga prov, det var ingen hemma.

Ingenting förutom att jag börjar bli pank.

Men vad fan, tänkte jag, man kanske bara lever två gånger.

Vi gick till Heat på Hantverkargatan.

Typ en kvarterskrog fast lite finare.

Otto kände killen i baren och han fyllde våra glas med gott vitt vin så fort de var tomma.

Det var en härlig afterwork alltså.

Vid halv ett stängde vi stället och dom tre gick vidare men jag drog hem.

Utan att ha spenderat en enda krona!

Ekonomisk och berusad = win win.

Till min glädje så gick fortfarande tunnelbanan.

Jag och mina stövlar på väg hem.

Imorgon ska jag äta frukost med min älskade Molly.

Det är sista gången vi ses på jättejättelänge.

Usch, jag orkar inte ens tänka på det.

Sen tar jag tåget ner till Lund för att hänga med min pojke hela helgen.

Åh det ska bli så mysigt.

Idag har jag sparkat i en lövhög.

Idag har jag pussat min pojkvän.

Idag var en bra dag.

Nu är hösten verkligen här och vad vore väl hösten utan en förkylning?

Jag sitter med ingefärste med citron och kollar på valvakan på svt.

SD har 5,8%.

What!?

Imorgon borde jag börja ta itu med min kurslitteratur.

Men den är så svårhittad bara.

Jag tror jag ska köpa ett par gummistövlar istället.

I veckan blir det jobb, molly, leta böcker, bli frisk och träna.

Sen på torsdag åker jag ner till Lund och ska träffa min b-friend.

Där hänger jag tills på söndag och det ska bli så mysigt.

Min kamera är sönder så jag lägger upp en gammal internbild mellan mig och felix.

Det var någon gång när vi pluggade matte ihop.

Det var ändå mysigt att plugga ihop liksom.

Nu fattar jag ju antagligen ingenting av det han pluggar.

Men, mer tid att mysa och det gillar ju jag.

Vi hörs i veckan, bloggen!

Förlåt för så dålig uppdatering, jag ska bättra mig!

Det här är ju inte jobbigt, jag vet inte varför jag inte skriver.

Jag menar jag har ju rätt tråkigt här på datorn rätt ofta.

Nu kommer snart min fina Molly hit med chokladbiskvier.

Jag är lite småsjuk eller håller liksom på att bli.

Och nu är det verkligen inte läge!

Felix kommer hem på lördag och det blir första gången vi ses på en månad (!) och då kan jag ju inte vara sjuk.

Det ska bli underbart att ses igen.

Lite nervöst också.

Nu har jag haft en period då jag verkligen har njutit av min tristess.

Eller inte tristess.

Alltså bristen på saker att göra.

Det har varit skönt.

Träffa vänner, ta det lugnt och göra allting extra långsamt.

Läsa böcker, se filmer och träna.

Förra veckan tränade jag som en galning och det var väldigt skönt.

Denna vecka har jag jobbat på favoritpassen och sen blivit sjuk.

Men jag kommer komma tillbaka (intalar sig själv?).

Just nu känner jag mig, jag vet inte vad, kanske känslomässigt förvirrad.

Jag kan inte känna mitt hjärta än mindre min hjärna.

Jag lever lite som en robot och kan inte riktigt styra mig själv.

Eller är det kanske hjärtat som styr?

Nej det känns inte så.

Min kvinnliga intuition eller magkänsla säger att något är på tok.

Men nu börjar batteriet ta slut och jag är för lat för att hämta sladden.

Alltså en sträcka på mindre än två meter.

Just nu lyssnar jag på linkin park på spotify.

Calle Svensson påminde mig igår om mitt tidigare favoritband.

Jag älskar att lyssna på gamla favoritlåtar.

Det är så välbekant och väcker känslor.

Jag tror jag ska börja lyssna på sånt jag lyssnade på förut.

När jag var lite mer rockig eller vad man ska säga.

Just nu har jag knappt något intresse liksom.

Jag vet inte var jag befinner mig i havet av all musik.

Kvällen igår fick mig att tänka på min stil förut.

Synd att inte alla man känner vet vem man har varit innan.

Jag är liksom stolt över den jag var.

Jag gick all in.

Stjärnan på kinden.

Trasiga jeans med påsydda band-lappar.

Häng och nitbälte.

Hela livsstilen jag hade då, musiken jag lyssnade på och det jag gjorde.

Men vad gjorde jag då igår?

Joo, jag var på Harry B James där Smoking barrels spelade.

Men deras sångare var sjuk så Erkan hoppade in istället.

Jag hade aldrig hört dom förut.

Men så positivt överraskad jag blev, dom spelade ju precis sån musik som jag älskade då.

Som jag insåg att jag fortfarande älskar.

Sen älskar jag också den klädstilen, det är ju så snyggt!

Jag tänkte att jag kanske skulle bli rockbrud igen men jag vet inte det känns nog inte rätt i hjärtat.

Eller så är det just det det gör.

Jag vill att det ska synas, jag vill berätta om den jag var.

Den jag är.

Det var en rolig kväll, många människor jag gillar.

Jag har börjat kramas extra länge.

Kanske för att jag saknar närhet nu när min pojke bor långt bort men kanske för att jag vill visa hur mycket jag gillar er.

Det kanske upplevs lite jobbigt när jag krampar fast, men jag gillar det.

Kvällen innan spelade King Romeo på Sommar och Ego.

Också många fina människor.

Jag känner mig så nöjd.

Idag har jag verkligen känt mig avslappnad.

I själen.

Igår sprang jag tjejmilen.

Idag var jag på spinning.

Min kropp och själ mår bra av träning.

När jag duschade idag kände jag mig hel.

Jag stod där och bara tittade ut genom fönstret på kvällshimlen.

(Vi har ett ofrostat fönster som börjar i huvudhöjd i duschen)

Det var livet.

Lördagslooken