Madde.

Sommarlovet har börjat härligt.
Jag har träffat släkt och vänner.

Molly och jag hade en underbar dag inne i stan och Felix och Martin kom in senare.
Dagen efter åt jag frukost med flickorna på en äng och det var underbart.
Soligt och inga krav - det bästa med sommaren.
Att man kan spontan träffas, det är fint.



På en asfaltskulle vid slussen.

David har kommit hem igen och vi sågs och bakade muffins.
Sen åkte jag felix och pappa iväg till kusinerna i skärgården.
Det regnade och blåste och det var svårt att lägga till med båten.
Men Resten av helgen bjöd på kanonväder och vi har spelat spel, solat och haft kul.



Vi gjorde kransar och Felix krans blev snyggare än min i år igen..

Och varför ser jag alltid så konstig ut på bild ?

Men idag måndag började mitt sommararbete.
Tre veckor på Måleributiken.
Dagens höjdpunkt var en kille med färgstänk och prickar på hela kroppen och i ansiktet.
Han kom in två gånger.
Och han var typ min enda kund under dagen.
Tio till nitton.




I love you like the stars above, I'll love you till I die.

Jag hinner inte skriva så mycket för jag ska til gymmet om tio.
Måndag och träning.
Jag ska försöka ta upp det här med träningen nu lite.

Snart är det midsommar och då åker jag pappa och sötfelix ut till skärgården till kusinerna.
Det ska bli underbart!
Hoppas bara vädret blir bättre än så här.

Det är så underbart att ha någon.
Någon som kramar en trots att man är arg och inte säger snälla saker.
Som förstår att man bara behöver lite närhet.
Det är så härligt att ha någon att krama på och mysa med.
Jag är extremt sällskapsjuk. Särskilt nu på sommaren.
Det kan bli lite jobbigt för min pojkvän eftersom jag jämt vill mysa.
Jag är så kär.
Det känns i hela kroppen.
Jag har fortfarande fjärilar i magen.
Jag är alltid noga med att göra mig extra fin inför felix.
Det bästa som finns är att älska en underbar människa som älskar mig.

Felix, jag klarar mig inte utan dig!
Vi är bäst!



Snart två år och fyra månader.
Jag tror på oss <3

I söndags träffades vi och hade lite picnic.



Molly var också med!

På tisdagen åt vi tårta och jordgubbar hemma hos Molly.
Det var underbart!



På onsdagen gick jag upp lite tidigare och gjorde frukost.
Felix kom över och vi åt en stoor fukost med jordgubbar doppade i choklad.



Avslutningen i ljushallen är magisk.
Om inte sommarlovskänslorna har kommit än så kommer dom här.



Inte bästa vädret eller bästa bilden men vi tycker om varandra!

Och igår gick jag martin tobias och felix en frisbeegolf-runda.
Sen träffade jag Ebba och fikade.
På kvällen spelade vi fotboll några stycken.

Det har helt enkelt varit en väldigt bra vecka!!
Jag skriver mer en annan dag.


Sommarlov!

And all you see is where else you could be when you're at home.
And out on the street are so many possibilities to not be alone.


Idag är det en vecka kvar till avslutningen.
Det ska verkligen bli skönt med sommarlov.
Men först har jag ett engelska tal och ett fysikprov.

Ibland blir jag rädd
Rädd för mig själv och för min omgivning.
För min framtid och mitt förflutna.
Ibland är jag lycklig.
Igår var inte en sån dag.
Det blev för mycket och jag grät.
Men det var en skön gråt som en suck av lättnad.
Trycket bara släppte och du torkade mina tårar.
Du kramade och sa vad jag behövde höra.
Ibland blir jag bara så rädd.

Det finns så mycket som jag inte vågar göra.
Jag vågar inte alltid ta telefonen och ringa den jag vill prata med eller den jag tänker på.
Jag skulle vilja skicka ett litet sms där det står att jag tänker på dig, bara sådär.
Men jag blir hindrad, det är ju kanske lite konstigt och creepy.
Det jag vill är att den personen ska veta att jag ändå spenderar väldigt mycket tid att tänka på den.
Varför säger jag det inte ?
Kommer den någonsin få veta det ?
Det är ju inte direkt någon annan som kommer berätta det.
Tankar, känslor och relationer.
Vad är det som säger att man har en relation ?
Känns det i hjärtat eller är det någonstans mittemellan två hjärtan.
Som en bro.
Men min bro kanske är längre än din.
Det kanske är broöppning eller så är din byggd åt ett annat håll.
Kan man alltid lita på sitt hjärta ?
Hur vet man att det inte är hjärnan ?
Ibland kanske det till och med är kroppen.
Min kropp behöver närhet.
En kram, en hand på en axel, att bara vara i samma rum.
När kroppen behöver den där närheten känner nog hjärnan av det.
Eller är det hjärtat som behöver slagen av ett annat ?
Hjärta hjärna kropp
Känslor tankar beröring
Utan de tre finns vi inte
Vi finns genom andra.
Jag finns och lever genom er