Sometimes you can't make it on your own.
Jag vet inte varför jag säger så där, eller gör så. Det som kommer ur mig blir så ofta fel.
Jag menar inte fel inne i mig men när det väl är uta kraschar det för att det är så fel.
Men jag kan inte undkomma hur vackra vi var igår i längst ner din trappuppgång. Det är bra att bara få ur sig allt och låta känslorna leva sitt liv.
För dom har ett eget liv.
Mina känslor är för dig. Och dom är starka.
Tvivla aldrig på det.
Innerst inne så tvivlar du nog inte.
Älskling kom tillbaka.
When everything falls apart I know you will be there.
När jag satt där för ungefär en vecka sedan, eller kanske två så kändes alla tankar så stora.
Stora och oundvikliga. Även några små gjorde mig sällskap.
Jag satt ute, det var kall men jag frös inte.
Luften jag andades kändes renande. Det blev till en andakt.
Det kändes som i den där reklamen med alla ögon på mtv. Fast istället för ögon var det mina tankar som var fästa vid mitt huvud, men inte fick plats därinne. Jag kunde inte gå in förrän alla tankar var komprimerade och låg där inne i mitt huvud, ordnade på rätt sätt.
Men dom här tankarna var så tunga och stora att det blev väldigt svårt att gå igenom en efter en.
Dom ville liksom ut igen, när jag trodde att jag hade löst dom.
Trots att det inte gick bra med tankerensningen mådde jag bättre.
Till slut kunde jag sluta tänka på allt det där och gick in och la mig.
Jag saknar mina flickor. Jag vill ha er där och titta på er, prata med er och umgås.
Jag vill jag vill.
Jag vill att det ska bli lov nu. Helgen är min och felix.
Ett år på söndag ♥
Vi ska fira med mys, fika i staden, middagar, frukost och promenader.
Bara njuta av varandras sällskap.
Eller hur ?
Jag vill att matteprovet ska vara över. Jag vill att individuella valen väljer sig själva.
Jag vill ha godis.
When you get what you want but not what you need.
Jag menar inte fel inne i mig men när det väl är uta kraschar det för att det är så fel.
Men jag kan inte undkomma hur vackra vi var igår i längst ner din trappuppgång. Det är bra att bara få ur sig allt och låta känslorna leva sitt liv.
För dom har ett eget liv.
Mina känslor är för dig. Och dom är starka.
Tvivla aldrig på det.
Innerst inne så tvivlar du nog inte.
Älskling kom tillbaka.
When everything falls apart I know you will be there.
När jag satt där för ungefär en vecka sedan, eller kanske två så kändes alla tankar så stora.
Stora och oundvikliga. Även några små gjorde mig sällskap.
Jag satt ute, det var kall men jag frös inte.
Luften jag andades kändes renande. Det blev till en andakt.
Det kändes som i den där reklamen med alla ögon på mtv. Fast istället för ögon var det mina tankar som var fästa vid mitt huvud, men inte fick plats därinne. Jag kunde inte gå in förrän alla tankar var komprimerade och låg där inne i mitt huvud, ordnade på rätt sätt.
Men dom här tankarna var så tunga och stora att det blev väldigt svårt att gå igenom en efter en.
Dom ville liksom ut igen, när jag trodde att jag hade löst dom.
Trots att det inte gick bra med tankerensningen mådde jag bättre.
Till slut kunde jag sluta tänka på allt det där och gick in och la mig.
Jag saknar mina flickor. Jag vill ha er där och titta på er, prata med er och umgås.
Jag vill jag vill.
Jag vill att det ska bli lov nu. Helgen är min och felix.
Ett år på söndag ♥
Vi ska fira med mys, fika i staden, middagar, frukost och promenader.
Bara njuta av varandras sällskap.
Eller hur ?
Jag vill att matteprovet ska vara över. Jag vill att individuella valen väljer sig själva.
Jag vill ha godis.
When you get what you want but not what you need.
If l could be like that.
Den här bilden är fylld med frihet, lycka och kärlek.
Se så fina ni är. Nu när det svårt att bli, så måste vi vara.
Oavsett om vi bråkar i mataffären eller om vi myser i någons kök så vet vi att vi kan känna oss trygga.
Att vi håller ihop. Det är vad jag känner, tror, hoppas och önskar.
Utan er skulle det vara tungt.
Det skulle inte fungera, ni är en del av mit liv och utan den delen faller jag samman.
Nästa vecka kanske vi kan fika ?
I min värld fikar vi. Jag älskar er.
Ni är så vackra och ni bryr er. Jag är så glad att ni finns.
.
En gång sa du att vi skulle passa bra ihop.
Jag har inte så mycket att skriva idag. Jag letar efter tid och inspiration.
Men jag kände att den här bilden behövdes.
Ni behövs.
Jag behöver.
Du behöver och ni behöver. Är det vi behöver verkligen det som vi vill ha?
Eller vill vi verkligen ha det som vi behöver?
Behöver vi dom vi gillar? Eller gillar vi dom för att vi behöver dom?
Om man inte behöver någon kan man ju ändå gilla den.
Kan man behöva utan att gilla?
Får jag tycka om någon utan att behöva den?
Går det att älska?
Den man hatar behöver man ju på ett sätt, och på ett annat inte. Man gillar inte den man hatar, men på något sätt kan man tycka om den. Om det inte är ett djupt argsint hat.
Livet, kärlek och lycka.
Vad behövs för att leva?
... och se så rätt du hade.
