Madde.

Morgonblogg.
Klockan är innan sju och det här kanske inte blir den bästa bloggen.

På något sätt är det totalt kaos nu och känslorna är som ett stormigt hav inom mig och utanpå.
Men det viktigaste är att vi har varandra.
Jag måste prata om det, jag måste få perspektiv.
Igår fick min bildgrupp ta del av allt i min hjärna.
Och i mitt hjärta.
När det är så stormigt går det inte att hålla det inne.

Två mot en.

Det är svårt men inte omöjligt.
Mina känslor är rätt tydliga men vid ett möte krockar dom.
Kollisionen blir så stark.




Tänk om man kunde vakna upp här varje morgon man inte riktigt orkar gå till skolan.
Eller ens kliva upp ur sängen.


Ikväll är det håkan med tjejerna och jag älskar det.
Att få träffa er och vara nära er precis när man behöver det.
Ni är så snälla.

Tack.



Alla dansar och jag tänker: är du också själv? Var är du ikväll?