Madde.

Idag vaknade jag upp med felix ungefär halv tolv och vi åt frukost och senare begav jag mig av till Gröna Lund.
Håkan Hellström.
Om man var där innan klockan fyra var det billigare så det gjorde vi.
Då behövde vi vänta fyra timmar tills det började.
Jag träffade på Karin ifrån klassen och hon var glad.
Vi fördrev iden med glass, sockervadd, vänner och mat.
Jag hann även studera dagens stereotyper.



Söta karin i gräset säkert 3 timmar innan konserten.



Cool-Hanna var vänlig.



Gemenskap och ett hav av huvuden.
Det är mäktigt att skriksjunga med så många samtidigt som man hoppar bredvid sina vänner.

Nu kan du få mig så lätt spelades och mitt hjärta blev alldeles varmt.
Texten, livet, tankar och vänner. Jag var tvungen att krama om Molly hårt.
Tårarna brände i hela ansiktet och jag tänkte att så här borde det vara.
Vänner, sång och kärlek.
Vänner från det förflutna.
Relationer till varandra.
Vänner som ännu inte blivit mina.
Som är någon annans.
Vänskapsband som liksom sträcks ut på längre avstånd.
Vänner som lämnar en och kommer tillbaka.

Det var så vackert att se er där.
Please hold on to this.

Balen var för ett år sedan!
Imorgon för ett år sedan grät jag hela dagen.
Skolavslutning abrahamsberg.
Den bästa dagen.

Idag hann jag även med att oroa mig så mycket att mitt hjärta nästan sprack.
Men det är fortfarande helt. 

And if a double decker bus crashes into us
To die by your side is such a heavenly way to die
And if a ten ton truck kills the both of us
To die by your side
Well, the pleasure, the priveledge is mine

Oh, there is a light, and it never goes out.