Nu är det lika långt till stjärnorna som stjärnorna till dig


 

Livet är en outgrundlig gåta.
Vänner finns nära och långt borta.
Familjen likaså.
Det regnar och min själ är konfunderad.
Du är någon annanstans och jag är borta.
Vi måste hitta en väg.
En väg som inte delar sig.
Hösten har kommit eller det känns så idag.
Söndag. Två dagar innan skolan.
Blackeberg.
Nv2a.
Spänning blandat med ångest.
Mörktblånästansvart.
Ibland vill jag leva bortom horisonten.
Men mest av allt.
Förut fanns det en stjärna på min kind.
Igår fanns där tårar.
Idag smink och kanske ett leende.


In your eyes.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0