Madde.

Idag och igår och dagen innan har jag tänkt jättemycket på aba.
Jag saknar det så. Jag saknar att se alla varje dag. Jag saknar matsalen och att ta vatten med Molly.
Jag saknar att förväntansfullt springa ut till trapphuset i hopp om att se Felix vid sitt skåp.
Nu är alla så långt borta. Men ändå nära.
Allt är så svårt.
Jag och Molly kollade på foton från avslutningsdagen.
Klassrummet, ute på skolgården. Allt.
När jag skulle somna var den dagen allt jag tänkte på. Det var en så vacker och bra dag som jag alltid vill minnas.
Alla var på Grillen, sen åkte vi in till judarn för att det var så blåsigt på badbergen. Vi grillade och hade det bra.
Allt var så mysigt. Jag ville aldrig att den dagen skulle ta slut. Och den dagen fortsatte inuti mig och gör det fortfarande. Om jag fick välja en dag just nu så skulle det nog vara den.
Eller den där dagen med Felix och alla ljusen.
Alla dagar med Felix är guldvärda. Jag älskar dig så!
Kom ihåg att jag alltid finns för dig. Nu och föralltid.
Är du hemma ?

Jag önskar att det vore mysdagen nu.
Jul jul jul.
Det är så mysigt nu.
Åh.

Jag och Molly, igår var det som the old times. Jag behöver sånt.
Det var alldeles för längesen. Vi behöver ju varandra.
Vi var som ett.
Jag saknar att vänta på dig efter lektionerna, att prata och analysera. Gå på bio, skratta och äta middag.
En sån fredag måste vi ha snart, eller hur ?

Jag blir så glad när jag tänker på dig Felix.  Du fyller mitt hjärta med en fullkomlig lycka.



I try to laugh about it, hiding the tears in my eyes.